Bakgrund, Motivering och Plan

 

Global befolkningsökning och medföljande överbefolkning leder till allvarliga problem och risker, men industrialisering, tekniska och medicinska framsteg, billig energi (olja, kol, gas) och en rad sociala faktorer har medfört att de flesta bortser från problemen. Men situationen är idag annorlunda: vi står inför en klimatförändring som redan startat och hotar livsmedelsförsörjningen; hav försuras och varmare hav har skadat 90% av Stora Barriär-revet i Australien (minst 20% har dött); vattenbrist förekommer i sydöstra Sverige och på många andra håll i världen; den biologiska mångfalden reduceras allt snabbare; och sist men inte minst: den största svältkatastrof som Afrika någonsin upplevt står för dörren. Samtidigt är FNs prognos från 2015 ca 4 miljarder fler människor år 2100 (’medium-variant’ prognos), utöver dagens 7,5 miljarder. Den negativa effekten på vår miljö och de ekosystem som försörjer oss har en enkel matematisk bakgrund; produkten av antalet människor gånger den genomsnittliga resursförbrukningen per capita (resursförbrukningen per capita varierar sedan mycket mellan länder/regioner). Vi måste minska både folkökning och resursförbrukning, och stabilisera befolkningen på hållbar nivå. Bland skribenter i Sverige har folkökningens roll framhållits de sista 7 åren av Szombatfalvy (2010), Wijkman & Rockström (2011), Boisen & Norrman (2012) och Götmark (2015a,b, 2017a,b,c).

Klimatförändring och konsumtion

Ett aktuellt hot är klimatförändringen, där både konsumtion och antalet människor inverkar (IPCC 2014). Ett ”fossilfritt samhälle” ger inte per automatik hållbar miljö och utveckling. Även om vi skulle kunna reglera växthusgaser och klimatet säg år 2070, vilket teoretiskt anses möjligt via teknik, så fortsätter folkökning, kanske med så mycket som +5 miljarder till år 2100 eftersom FN successivt uppjusterat nivån (Johansson 2017, se bakgrund i Myrskylä m fl 2009). Detta ger ett scenario med starkt ökad mat- och resursförbrukning – hårt tryck på landekosystem, sötvatten, hav – och ökat lidande för alltfler människor i samband med konflikter, migration, svält och krig (Walker 2016). Inget tyder nu på minskad totalkonsumtion; i Sverige och i världen som helhet fortsätter totalkonsumtionen, och även konsumtionen per capita, att öka linjärt (Roos 2016, World Bank 2017, se även ”World energy consumption”, Wikipedia). Begränsning av befolkningsökningen måste uppmärksammas mer, inte minst för att den lockande konsumtionen är svår att begränsa – många människor känner till de negativa effekterna av konsumtion, men handlar inte utifrån kunskapen (Clayton & Myers 2009).
Om befolkningen ökar enligt FNs ”medium-variant” prognos – inget tyder på lägre ökning, snarare högre, vid ”business-as-usual” – kan den framtida matproduktionen bli särskilt problematisk (Crist m fl 2017). En studie uppskattar att folkökningen fram till 2050 kräver 64% högre produktivitet inom jordbruket för dagens konsumtions-nivå; men inräknas en negativ klimateffekt krävs ytterligare 80% ökning av produktionen, då jordbruksmark som nu utnyttjas försvinner (Das Gupta 2014, se även Crist m fl 2017). Fortsatt folkökning kommer att rejält sänka självförsörjningsgraden i många länder och öka beroendet av internationell handel och energi, särskilt för transporter. År 2012 nyttjade 16% av den globala befolkningen handel för att fullt täcka sitt behov av jordbruksprodukter, medan med fortsatt folkökning kan siffran öka upp till 51% redan 2050 (Fader m fl 2013). Vid svåra konflikter och krig, som kan bryta handeln, är folkökning därför en allvarlig risk för matsäkerhet. Och även om mänskligheten lyckas föda sig själv innebär en ökning på +4 miljarder att stora arealer av regnskog och annan produktiv landyta omvandlas för matproduktion, vilket skulle utradera alltfler naturliga ekosystem och många av de arter som lever där (Crist m fl 2017).

slums_FREE

Kvinnors situation och fertilitet

Folkökning har även en viktig individuell orsak: hundratals miljoner oönskade graviditeter årligen, med förödande inverkan på kvinnors och oönskade barns hälsa och möjligheter i samhället (Wahren 1985, 1991, Boisen & Norrman 2012, May 2012, Bongaarts 2016). Reproduktiv valfrihet för kvinnor och par genom tillgång till familjeplanering är en av FN etablerad mänsklig rättighet. Att tillgodose efterfrågan på familjeplanering, via ökad rådgivning, preventivmedel och andra åtgärder kan väsentligt bidra till att minska fertiliteten (antal barn per kvinna) och den globala folkökningen (Bongaarts 2016, Conly 2016a,b). Detta har väsentlig betydelse för att mildra klimatförändringar (IPCC 2014) och reducera miljöproblem och konflikter. Murtaugh & Schlax (2009) redovisade hur mycket CO2–utsläpp som kan sparas via alternativa åtgärder i ett rikt land (USA, även andra länder redovisas). Om ett par (två personer) under sin livstid återvinner avfall genom källsortering sparas ca 34 ton CO2, cyklar de och minskar sin bilkörning med 30% sparas ca 200 ton CO2, och om de beslutar att inte skaffa ett extra barn sparas mer än 9000 ton CO2 (inkluderar släktskap med barnets framtida barn/barnbarn). Ett ytterligare barn ger 5,7 gånger så mycket CO2 som en kvinna skapar under sin egen livstid.

Teknik och konsumtion

Ny teknik och konsumtionsbegränsningar för att lösa problemen är en viktigt, men minskad folkökning och hållbar nivå på befolkningen i världens länder är lika viktigt på sikt. Ny effektiv teknik riskerar att öka konsumtionen som sidoeffekt (”Jevon’s paradox”, se t ex engelska Wikipedia). Stryps eller regleras konsumtionen hårt finns en risk för ökad arbetslöshet, och därmed social oro (Hvistendahl 2011). Att reducera folkökningen och anpassa befolkningen tar tid, men de två föregående problemen infinner sig inte på samma sätt. Hur kan sänkt fertilitet bidra? FN kompletterade sin ”medium-variant”-prognos 2015 för folkökning med alternativa prognoser i demografiska modeller baserade på fertilitet. En variant med minskande fertilitet på minus 0,5 barn redovisades; den startade då 2016 med minus 0,25 barn, övergår i minus 0,4 barn fram till 2030, och därefter minus 0,5 barn till 2100. Resultatet blev ca 7,4 miljarder människor år 2100 (https://esa.un.org/unpd/wpp/), dvs som idag – och därmed en stor skillnad på nära 4 miljarder färre människor. Eliminerad folkökning till 2100 skulle avsevärt kunna bidra till att lösa klimat- och miljöproblem. En ny teoretisk modell är även av intresse: färre barn per kvinna (FNs lägsta prognosnivå ovan) och medföljande lägre global folkökning kan minska CO2-utsläppen med 35% och samtidigt ge högre ekonomisk tillväxt (15% högre inkomst per capita) till år 2100 – se Casey och Galor (2017).
Men folkökning som miljö- och resursproblem nämns knappt inom politik och media; forskning i frågan är marginaliserad; och texten i Paris-avtalet om klimatet saknar ordet ”population” – de medverkande upplyses då inte om sammanhangen. Global Challenges Foundation (GCF) har i en enkät visat att många eller de flesta svenska politiker är ambivalenta inför, och okunniga om effekter av folkökning. László Szombatfalvy, grundare av GCF, har nyligen i media framhållit att folkökningen är mänsklighetens mest underskattade risk (Cervenka 2016). Vi instämmer. Vårt projektet är internationellt och har som viktigt syfte att sprida kunskap och resultat till media, politiker och allmänhet.
Referenser:
Boisen, L. & Norrman, K.-E. 2012. Färre människor på jorden! Hur naturresurserna räddas och alla får chansen till ett bra liv. Bokförlaget Nya Doxa

Bongaarts, John (2016). ”Development: Slow down population growth”. Nature 530: 409-412. http://www.nature.com/news/development-slow-down-population-growth-1.19415

Casey, G. & Galor, O. 2017. Is faster economic growth compatible with reductions in carbon emission? The role of diminished population growth. Environmental Research Letters 12, 014003. Internet, open access.

Cervenka, A. 2016. Intervju med László Szombatfalvy. Svenska Dagbladet, Näringsliv, 15 dec

Clayton, S. & Myers, G. 2009. Conservation Psychology. Blackwell

Conly, S. 2016a. One child: Do we have a right to more? Population and sustainability (Population Matters) Vol 1, No. 1, sid 27-34. https://www.populationmatters.org/wp-content/uploads/2016/06/Population_and_Sustainability_Vol_1_No_1.pdf

Conly, S. 2016b. One child: Do we have a right to more? Oxford University Press

Crist, E. m fl 2017. The interaction of human population, food production, and biodiversity protection. Science 356: 260-264.

DasGupta, M. 2014. Population, poverty and climate change. World Bank Res. Observer 29: 83-108

Fader, M. m fl. 2013. Spatial decoupling of agricultural production and consumption: quantifying dependences of countries on food imports due to domestic land and water constraints. Environmental Research Letters 8, Article Number: 014046

Götmark, F. 2015a. Borde vi inte försöka bli lite färre? Svenska Dagbladet, Under Strecket, 16 november. Pdf på Frank Götmarks hemsida.

Götmark, F. 2015b. Kraftig befolkningsökning ett hot mot klimat och fred. Göteborgs-Posten Debatt, 26 december. Pdf på Frank Götmarks hemsida.

Götmark, F. 2017a. ”Överbefolkning”, Wikipedia (författare framgår vid klick på ”Diskussion” där)

Götmark, F. 2017b. Om framgångsrik familjeplanering. Humanisten, nr 1/2017 (finns på Internet).

Götmark, F. 2017c. Befolkningsökning är ett av problemen. Göteborgs-Posten Debatt, 11 april.

IPCC, 2014. Climate change 2014. Synthesis Report, Summary for Policymakers. Internet.

Johansson, R. 2017. Ny prognos: vi blir 13 miljader år 2100. Dagens Nyheter, 30 januari. http://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/ny-prognos-vi-blir-13-miljarder-ar-2100/

May, J. F. 2012. World population policies. Springer

Murtaugh, P.A. & Schlax, M.G. 2009. Reproduction and the carbon legacies of individuals. Global Environmental Change 19: 14-20.

Myrskylä, M. m fl 2009. Advances in development reverse fertility declines. Nature 460: 741-743.

Roos, J.M. 2016. Konsumtionsrapporten: 2016. Hållbarhetens illusion. Göteborgs Universitet, Centrum för konsumtionsvetenskap. Fritt tillgänglig på Internet

Szombatfalvy, L. 2010. Vår tids största utmaningar. Ekerlids förlag.
Wahren, C. 1985. The crucial family: Swedish concern for population and family planning. I: Früling, P (Red) Swedish development aid in perspective. Almqvist & Wiksell

Wahren, C. 1991. Population, Environment, Development: An Inseparable Troika! UNFPA Populi, vol.18, 20 sid.
Walker, R.J. 2016. Population growth and its implications for global security. American Journal of Economics and Sociology 75: 980-1004.

Wijkman, A. & Rockström, J. 2011. Den stora förnekelsen. Medströms bokförlag

World Bank, 2017. Household consumption expenditure per capita, ”World”. http://data.worldbank.org/indicator/NE.CON.PRVT.PC.KD?page=4

Advertisements